Abstract
Imagine that, in 2050, not a single person in the United States dies in a traffic crash. This is the scenario described in this article, in which RAND researchers set forth a vision and strategy for achieving zero roadway deaths by 2050. The authors propose that a combination of three approaches can realize this scenario. The first is doubling down on programs and policies that have already been shown to be effective, including laws and enforcement, changes to roadway infrastructure designed to reduce traffic conflicts, reductions in speeds where crashes are likely, improvements to emergency response and trauma care, and more safety education and outreach. The second is accelerating advanced technology, beginning with advanced driver assistance systems (many of which are already in the market) and progressing up to fully automated vehicles. The third is prioritizing safety, which includes both (1) embracing a new safety culture that will lead Americans to think differently about our individual and collective choices and (2) widespread adoption of the Safe System approach, a paradigm shift in addressing the causes and prevention of roadway deaths and injuries. The authors conclude with a list of actions that key stakeholdersincluding professional engineering and planning organizations, public-sector organizations, safety advocates, vehicle manufacturers, technology developers, public health, emergency medical and trauma care organizations, and law enforcement and judicial system representativescan take to bring about the changes needed to achieve zero roadway deaths by 2050. Document type: BookAbstract
Imagine that, in 2050, not a single person in the United States dies in a traffic crash. This is the scenario described in this article, in which RAND researchers set forth a vision and strategy for achieving zero roadway deaths by 2050. The authors propose that a combination of three [...]Abstract
The air traffic control industry in Europe is under mounting pressure due to increasing air traffic and inefficient routines caused by a fragmented air space. In order to handle the demands the European Commission has launched a program entitled the Single European Sky initiative which seeks to promote a more efficient way of handling the air traffic over Europe. A reorganization of air traffic management will be introduced during this process and air traffic control centers in Europe will be merged. New tech-nology will further be implemented and the air space will be rationalized. In this context the Swedish air traffic control provider is an interesting case since an adaptation to increasing air traffic and the Single European Sky initiative has already begun through the introduction of new organizational structures and new technology."br /" "br /" As psycho-organizational aspects can be identified as affecting safety out-comes in high risk organizations with highly reliable operations, the overall aim of the research presented in this thesis was to study different psycho-organizational aspects in Swedish air traffic control during times of change. The studies on which this thesis is based focused on: innovative organizational climate, examining the innovative preparedness and capacity to cope with changes in a highly regulated organizational environment; situational leader-ship, examining leadership characteristics in a high risk organization with a well developed safety culture; psychosocial work environment, examining critical psychosocial environmental factors in a high risk organization with de-manding work operations; and safety culture, examining perceptions of safety culture as well as the relationships between safety culture aspects and or-ganizational climate dimensions."br /" "br /" All in all, five studies were conducted of which four were empirical. The empirical studies were all conducted at two air traffic control centers and an administrative air traffic services (ANS) unit which was part of the LFV Group Swedish Airports and Air Navigation Services. The three study loca-tions employed 635 air traffic controllers and other staff members. The or-ganizational climate was measured with the Creative Climate Questionnaire (CCQ) (Ekvall, 1990), the situational leadership with the Leader Effectiveness and Adaptability Description (LEAD) (Hersey & Blanchard, 1988; Holmkvist, 2000), the psychosocial work environment with the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) (Kristensen, Hannerz, Høgh & Borg, 2005), and the safety culture with the safety culture assessment questionnaire devel-oped by Ek (2006)."br /" "br /" Study I concluded that the existing empirical research concerning relation-ships between organizational climate, leadership and safety culture or safety climate is limited. Previous research supports the assumption that safety culture is related to other psycho-organizational aspects, but the knowledge base is still too limited to be conclusive. The ambiguity in defining and op-erationalizing the concepts is an additional weakness in the field."br /" "br /" It was further assumed that the innovative organizational climate would be under-developed in air traffic control due to the strict regulatory framework which is present in this environment. The results from Study II revealed, however, that the innovative organizational climate was quite positive in spite of the rule governed work. Differences in the assessment of the inno-vative organizational climate could be identified according to work charac-teristics and work tasks but not according to organizational position."br /" "br /" Study III concluded that the situational leadership characteristics differed according to situation. The leadership behavior was more relationship-oriented in Success and Group situations compared with Hardship and Individual situations. The leadership adaptability ? the leader's ability to adjust leader-ship style according to the situation ? was superior in Success and Individual situations than in Hardship and Group situations. Operational conditions, lead-ership structures and working tasks were, on the other hand, not associated with leadership behavior."br /" "br /" Three aspects of the psychosocial work environment were identified as dif-ficult in air traffic control in Study IV. In an otherwise positive assessment, Sensorial demands, Freedom and Feedback were challenging aspects. These as-pects seemed to be characteristic for operative air traffic control work since the operative personnel assessed them to be statistically significantly less positive than did the administrative personnel. Organizational position was also found to be influential in the assessment of psychosocial work envi-ronmental factors since the management group made more positive as-sessments on a number of dimensions. The effect of differences in opera-tional conditions was, however, limited."br /" "br /" The safety culture was positively assessed in the Swedish air traffic control context according to Study V. The administrative ANS unit had generally somewhat lower scores than the two operative air traffic control centers. Overall, Communication, Justness and Flexibility received slightly lower scores than the rest of the safety culture aspects. The results further demonstrated that the two organizational climate dimensions, Support for ideas and Conflicts, were positively and most frequently related to the various safety culture as-pects at the two air traffic control centers. However, few relationships were found between the safety culture and organizational climate concepts at the administrative ANS unit."br /" "br /" Because of the limited knowledge concerning the influence of organiza-tional aspects on safety and their possible relationships with safety culture and safety climate, more research in this area is desired, especially in the field of air traffic control. Due to differences in national conditions and culture as well as local variations, studies similar to those conducted in Sweden are also needed in other European countries in order to make the transition to the Single European Sky as smooth, safe and efficient as pos-sible. Föreliggande avhandling behandlar organisatoriska aspekter såsom organi-sationsklimat, psykosocial arbetsmiljö, situationsanpassat ledarskap samt säkerhetskultur inom den svenska flygtrafikledningen."br /" "br /" Avhandlingen är en del av ett större forsknings- och utvecklingsprojekt ? Human Factors in Air Navigation Services (HUFA) ? som drivs i samarbe-te mellan det svenska Luftfartsverket och Lunds universitet. Bakgrunden till projektet är att flygtrafiktjänsten i dag är föremål för stora förändringar. Flygledningscentralerna vid Malmö-Sturup och Stockholm-Arlanda har ny-ligen genomgått betydande organisationsförändringar samt infört ny teknik. Förändringarna har initierats som ett led i en internationell harmoniserings-process där målet är att möta ökande trafikvolymer. Det europeiska luft-rummet är idag till stora delar uppdelat efter nationsgränser, vilket ger ett fragmenterat luftrum med många luftrumssektorer som inte tillåter en op-timering av flygtrafikflödena. Då prognoser gör gällande att flygtrafiken kommer att fördubblas fram till år 2020 och systemet redan idag är överbe-lastat har Europakommissionen initierat ett projekt kallat ?Single European Sky? som syftar till att effektivisera flygledningsarbetet bl.a. genom att re-ducera antalet flygledningscentraler och skapa ett gemensamt Europeiskt övre luftrum. Flera flygledningscentraler kommer därför att slås samman med krav på nya organisationsstrukturer, ny teknik och nya luftrumsindel-ningar."br /" "br /" Tidigare forskning har påvisat att t.ex. organisationsförändringar kan ha negativ inverkan på säkerheten i organisationer vars verksamhet karaktäri-seras av många riskfaktorer. Sedan tidigare är det också känt att organisa-tioner vars verksamhet i stor utsträckning styrs av instruktioner, regler och rutiner har svårt att skapa ett gynnsamt förändringsklimat. Säkerhetskultur och innovativt organisationsklimat är därför två centrala aspekter som av-handlingen behandlar. Man har också tidigare konstaterat att ledarskapet har stor betydelse för säkerhetskulturen där ledarnas engagemang, attityder och beteende i relation till säkerheten påverkar övriga medarbetares upp-fattningar, attityder och beteende osv. Man vet också att psykosociala fak-torer kan inverka på individens arbetsprestationer där t.ex. stress kan vara en orsak till slarv och misstag. Förändringar är också en extra belastning som kan få effekter för säkerheten i ett redan krävande arbete."br /" "br /" Tidigare forskning kring säkerhet och säkerhetsbeteende har i första hand satt fokus på individfaktorer som kritiska determinanter vid incidenter och avvikelser. Omfattande forskningsinsatser märks kring utformning av gränssnitt, rutiner och arbetsprocedurer osv. Under senare år kan dock ett trendskifte identifieras där psyko-organisatoriska aspekter som säkerhets-kultur ägnas allt mer uppmärksamhet som viktiga faktorer för säkerheten i högriskorganisationer. Organisatoriskt lärande, attityder, tillit och rättvisa är exempel på psyko-organisatoriska dimensioner som anses viktiga i en sä-kerhetskultur. Dock verkar sambanden mellan säkerhetskulturen och andra psyko-organisatoriska aspekter dåligt utforskad. Då säkerhetskulturen anses utgöra en del av det övergripande klimatet på arbetsplatsen är det rimligt att tro att såväl organisationsklimat som ledarskap och psykosocial arbetsmiljö på något sätt relaterar till säkerhetskulturen och i någon utsträckning också påverkar denna. Begreppet säkerhetskultur antyder att det utgör en del av en mer övergripande organisationskultur även om relationerna mellan sä-kerhetskultur och organisationskultur inte är helt klara. Det ifrågasätts om det är klokt att separera säkerhetskulturen från den övergripande kultur som existerar i anslutning till den övriga verksamheten. Beroendet är myck-et starkt då dessa är i förbindelse genom allmänna arbetsprocesser och or-ganisatoriska faktorer. Den övergripande produktionskvaliteten anses också hänga samman med kvaliteten på säkerhetsarbetet. Detta till trots verkar ledarskapets relationer till säkerhetskulturen vara det enda område som är väl utforskat. Någon enstaka studie har fokuserat kring relationerna mellan organisationsklimat och säkerhetsklimat där samband mellan ett allmänt organisationsklimat och säkerhetsklimat har kunnat påvisas."br /" "br /" Projektet involverar tre enheter inom Luftfartsverket med sammanlagt 635 anställda. Av dessa enheter är två operativa flygledningscentraler, där den ena i huvudsak hanterar överflygande trafik sk. en route, (här omnämnd som överflygningscentralen) och den andra i huvudsak betjänar flygtrafik på väg till och från flygplatser sk. arrival and depature (här omnämnd som start- och landningscentralen). Utöver de operativa flygledningscentralerna ingår ock-så en administrativ enhet vid Luftfartsverkets huvudkontor kallat ANS (Air Navigation Services)."br /" "br /" Avhandlingen omfattar sammantaget fem olika studier där Studie I är en teoretisk litteraturstudie som behandlar relationer mellan organisationskli-mat, ledarskap och säkerhetskultur och säkerhetsklimat. Studie II-V bygger på empiriskt material insamlat vid de ovan nämnda flygledningscentralerna och ANS."br /" "br /" Avsikten med Studie I var att genom en litteraturstudie undersöka vilken empirisk kunskap som finns med avseende på relationer mellan organisa-tionsklimat och säkerhetsklimat eller säkerhetskultur. Avsikten var också att studera i vilken utsträckning och på vilket sätt etablerade ledarskapsteorier har tillämpats inom säkerhetsforskningen för att undersöka påverkanspro-cesser och relationer mellan ledarskap och säkerhetskultur eller säkerhets-klimat. Av de sammanlagt nio undersökningar som var föremål för gransk-ning behandlade fyra relationer mellan organisationsklimat och säkerhets-klimat eller säkerhetskultur, där i samtliga fall samband mellan de undersök-ta aspekterna kunde konstateras. De övriga fem undersökningarna behand-lade ledarskapets betydelse för säkerheten. Ledarskapsteorier som introdu-cerades i dessa undersökningar var transaktionellt och transformellt ledar-skap, utbytesteorier samt ledarskapsstil. Den övergripande slutsatsen som kunde dras från denna litteraturstudie var att även om samtliga granskade undersökningar bidrog med nyttig kunskap inom området finns fortfarande behov av mer forskning. Vissa problem kunde också identifieras med avse-ende på generaliserbarhet, definition av begrepp, operationalisering och grundläggande vetenskaps teoretiska utgångspunkter."br /" "br /" Syftet med Studie II var att undersöka beredskapen att möta förändringar i en verksamhet som till stora delar omgärdas av regler och rutiner genom att studera det innovativa organisationsklimatet. De övergripande resultaten påvisade ett klimat som trots den regelstyrda verksamheten var förhållan-devis positivt. Resultaten visade också att personalen vid start- och land-ningscentralen uppfattade det innovativa klimatet som något mer positivt än personalen vid överflygningscentralen. De olika operationella förutsätt-ningarna kan därför anses spela en roll för klimatet. ANS bedömde vidare organisationsklimatet som något positivare i jämförelse med överflygnings-centralen samt något negativare än start- och landningscentralen. Resultaten kunde också visa att olika arbetsuppgifter inverkade på uppfattningen av organisationsklimatet då den administrativa personalen i vissa avseenden gjorde en signifikant mer positiv bedömning av klimatet. Vidare kunde konstateras att organisatorisk position i termer av chef eller medarbetare inte hade någon inverkan på hur organisationsklimatet uppfattades."br /" "br /" Studie III syftade till att undersöka det situationsanpassade ledarskapet i en högriskmiljö med väl utvecklad säkerhetskultur. Ledarskapet operationalise-rades i termer av ledarstil, stilanpassning samt över- och understyrning och studerades utifrån fyra olika situationer - utveckling, motgång, grupp och individ. Resultaten visade att situationen har stor inverkan på ledarskapet. Ledarskapsstilarna var signifikant olika i de undersökta situationerna. Le-darskapsstilen var mer relationsorienterad i framgångs- och gruppsituatio-ner än i motgångs- och individsituationer. Stilanpassningen ? ledarens för-måga att anpassa sitt ledarskap till medarbetarnas erfarenhet och vilja att ta ansvar ? var statistiskt signifikant bättre i utvecklings- och individsituationer jämfört med motgångs- och gruppsituationer. Skillnaden i operativa förut-sättningar mellan flygledningscentralerna verkade dock inte ha någon inver-kan på ledarskapet."br /" "br /" Studie IV avsåg att undersöka den psykosociala arbetsmiljön inom flygled-ningen med avseende på krav, inflytande, stöd och stress. De övergripande resultaten gav en bild av en tämligen positiv arbetsmiljö. Utmärkande nega-tivt för flygtrafikledning verkar dock vara Sensoriska krav, Feedback och Fri-hetsgrader, som alla bedömdes vara problematiska i arbetet. De olika opera-tionella förutsättningarna mellan flygledningscentralerna gav inga signifi-kanta skillnader i arbetsmiljö. Skillnad i arbete verkar däremot ha betydelse då den operativa personalen uppfattade Sensoriska krav, Inflytande, Feedback och Frihetsgrader som mindre positiva och Kvantitativa krav och Sociala relatio-ner som mer positiva jämfört med den administrativa personalen. Tydliga skillnader framkom också i jämförelsen av position, där chefer i allmänhet uppfattade arbetsmiljön som mer positiv än icke-chefer."br /" "br /" Den femte studiens övergripande syfte var att undersöka säkerhetskulturen inom svensk flygtrafikledning. De övergripande resultaten visade att säker-hetskulturen i stort bedömdes vara överrensstämmande mellan de olika un-dersökta enheterna. ANS gav dock generellt sett något lägre bedömningar. Det kunde också konstateras att chefer i allmänhet ansåg säkerhetskulturen som bättre utvecklad jämfört med övrig personal. Individuella faktorer som kön, ålder, anställningstid hade däremot liten eller ingen effekt på uppfatt-ningen av säkerhetskulturen. Studien avsåg också att undersöka relationen mellan organisationsklimatet och säkerhetskulturen. På flygledningscentra-lerna kunde samband konstateras mellan i huvudsak organisationsklimat-dimensionerna Idéstöd och Konflikter och säkerhetskulturen, medan inga starka samband kunde identifieras vid ANS. Säkerhetskulturen visade sig också vara stabil under en 20-månadersperiod. Vid en intervjustudie visade resultaten att en väl utvecklad rapporteringskultur kan identifieras vid de undersökta flygledningscentralerna. Dialogen bedömdes som öppen och rättvis i vilken operatörerna kan dela sina erfarenheter utan rädsla för re-pressalier."br /" "br /" Då kunskapen kring hur organisatoriska aspekter inverkar på säkerheten i en högriskmiljö och relationerna kring organisatoriska faktorer och säker-hetskultur och säkerhetsklimat fortfarande är oklara, efterlystes mer forsk-ning inom detta område, med ett särskilt fokus på flygtrafikledning. För att övergången till Single European Sky skall kunna genomföras så smidigt, säkert och effektivt som möjligt bör också liknande studier som de i av-handlingen behandlade genomföras i fler europeiska länder, då kulturella skillnader och lokala variationer sannolikt påverkar övergången.Abstract
The air traffic control industry in Europe is under mounting pressure due to increasing air traffic and inefficient routines caused by a fragmented air space. In order to handle the demands the European Commission has launched a program entitled the Single European Sky initiative [...]Abstract
The research presented in this thesis investigates sea and aviation transport safety culture, with a focus on perceptions and attitudes. A safety culture reflects the attitudes, beliefs, perceptions, and values that individuals share in relation to safety. Safety culture is often identified as being essential to an organization's ability to manage safety-related aspects of its operations. The aims of this research are: to assess individual perceptions and judgments of safety culture in practical contexts by using nine aspects of safety culture found in the safety culture literature; to increase knowledge about the safety culture aspects by conducting comparative studies in three transport branches; and to investigate relationships between safety culture aspects and organizational climate dimensions. The approach to safety culture presented in this thesis focuses on good organizational learning and investigates nine aspects: Learning, Reporting, Justness, Flexibility, Communication, Attitudes towards safety, Safety-related behaviours, Risk perception, and Working situation."br /" "br /" Studies were conducted in airport ground handling (one site), passenger shipping (six ships), and air traffic control (three sites), where the safety culture was assessed using observations, questionnaire packages, interviews, and collection of facts. In total, 949 subjects completed a questionnaire package containing nine scales, one for each safety culture aspect, and 80 interviews were conducted. Ekvall's organizational climate questionnaire, which focuses in part on an organization's ability for innovation and change, was completed by 719 subjects."br /" "br /" The nine scales representing the nine safety culture aspects were found to function well with good reliability in the three transport settings, and may constitute valuable methods for monitoring and improving safety culture in working environments. Obtaining both questionnaire data (the nine scales) and interview data was valuable; the questionnaire package provided comparative data across transport branches and allowed establishment of reference data concerning safety culture aspects in each of the three branches. The interviews provided knowledge and examples of positive and negative expressions of safety culture that the interviewees had experienced."br /" "br /" The comparative studies of safety culture aspects were conducted using a multiplex approach of data collection, which provided valuable knowledge about safety culture in practical contexts."br /" "br /" The comparisons of average scores for the nine safety culture aspects showed that air traffic control often had somewhat higher average scores than the other two branches, while the ground handling ramp organization generally had the lowest average scores."br /" "br /" Compared to employees, managers generally had somewhat more positive perceptions and judgments of safety culture aspects, but the two groups differed very little in their perceptions and judgments of the organizational climate. Managers? expectations and goals concerning safety culture aspects were compared to employees? actual questionnaire scores. Employees? reports of the safety culture aspects were often poorer than both managers? estimations of reality and managers? lower acceptable limits for safety culture aspect scores."br /" "br /" Individual characteristics, such as gender, age, and time in company, were found to have very little effect on how the safety culture aspects were perceived and judged."br /" "br /" The organizational climate on board three passenger/cargo ships was found to be somewhere in between the normative ?innovative? and the ?stagnating? organization types, and very often closer to the ?stagnating? type. The organizational climate at each of the three air traffic control sites was similar to the climate in ?innovative? organizations."br /" "br /" Relationships existed between safety culture aspects and organizational climate dimensions. In passenger shipping, better Challenge/Motivation among personnel and a higher level of Support for ideas were significantly positively related to most safety culture aspects. In air traffic control, a higher level of Support for ideas and a lower level of Conflicts were significantly positively related to many safety culture aspects."br /" "br /" The results show that learning processes are better developed in the air traffic control setting than in passenger shipping and airport ground handling ramp activities. Compared to the other two branches, air traffic control can be characterized by a more mature approach to reporting anomalies and by having a more developed procedure for analysing limitations and implementing improvements."br /" "br /" Further research in the safety culture field should concentrate on developing methods for assessing the behavioural and situational areas of safety culture; testing the relation of safety culture to safety management and safety behaviour; determining which aspects and items are important for measuring safety culture; and finding indications of what elements influence safety behaviours, and how they exert this influence. I forskningsarbetet som presenteras i denna avhandling har säkerhetskulturen studerats inom sjö- och flygtransportbranscherna med fokus på individers attityder och uppfattningar om säkerhetskulturen. En säkerhetskultur avspeglar de attityder, uppfattningar och värderingar som individer i en organisation delar när det gäller säkerheten. Säkerhetskulturen identifieras ofta vara grundläggande för en organisations förmåga att hantera säkerhetsrelaterade aspekter. Målsättningarna med forskningsarbetet har varit: att i praktiska sammanhang undersöka individers uppfattningar och bedömningar av nio aspekter av en säkerhetskultur vilka återfinns i litteraturen inom forskningsområdet; att få ökad kunskap om de nio säkerhetskulturaspekterna genom att genomföra jämförande studier i tre transportbranscher; att undersöka relationer mellan säkerhetskulturaspekterna och dimensioner i organisationsklimatet. Den säkerhetskulturansats som presenteras i avhandlingen fokuserar på gott organisatoriskt lärande och undersöker nio aspekter: Lärande, Rapporterande, Rättvisa, Flexibilitet, Kommunikation, Attityder till säkerhet, Säkerhetsrelaterade beteenden, Riskperception och Arbetssituation."br /" "br /" Studier genomfördes i följande branscher: inom en rampverksamhet på flygplats, inom passagerarsjöfart (sex fartyg) och inom flygtrafikledning (tre enheter). Säkerhetskulturen studerades genom att använda observationer, frågeformulärpaket, intervjuer och insamling av fakta. Totalt fyllde 949 subjekt i frågeformulärpaketet som innehöll nio frågeformulär (en för varje säkerhetskulturaspekt) och 80 intervjuer relaterade till säkerhetskulturen genomfördes. 719 subjekt fyllde i Ekvalls organisationsklimatfrågeformulär vilket delvis fokuserar på att mäta en organisations förmåga till innovation och förändring."br /" "br /" De nio frågeformulären som representerade de nio säkerhetskulturaspekterna visade sig fungera bra (med god reliabilitet) i de tre transportbranscherna, och kan utgöra värdefulla metoder för att monitorera och förbättra säkerhetskulturen i praktiska sammanhang. Att samla in data genom både frågeformulär och intervjuer var värdefullt; frågeformulärpaketet gav data som tillät jämförelse mellan transportbranscher och en möjlighet att skapa ett referensmaterial inom varje transportbransch. Intervjuerna gav kunskap om och exempel på positiva och negativa yttringar av säkerhetskulturen som de intervjuade hade fått erfarenhet av."br /" "br /" Jämförelser av de nio säkerhetskulturaspekternas medelvärden visade att flygtrafikledningen ofta hade något högre medelvärden jämfört med de andra två branscherna, medan ramporganisationen generellt sett hade de lägre medelvärdena."br /" "br /" Jämfört med anställda så hade ledare generellt sett mer positiva uppfattningar om säkerhetskulturaspekterna, men de två grupperna skiljde sig mycket litet åt i hur man uppfattade organisationsklimatet. Ledares förväntningar och mål när det gällde säkerhetskulturaspekterna jämfördes med anställdas verkliga värden på säkerhetskulturaspekterna erhållna från frågeformulärdata. De värden/bedömningar som anställda gav för säkerhetskulturaspekterna var ofta lägre/sämre än både ledares uppskattning av verkligheten och ledares lägsta acceptabla gräns för värden på säkerhetskulturaspekterna."br /" "br /" Individfaktorer som kön, ålder, tid i företaget visade sig ha liten effekt på hur säkerhetskulturaspekterna uppfattades och bedömdes."br /" "br /" Organisationsklimatet som studerades ombord på tre av de sex fartygen kunde till sin karaktär placeras mellan de normativa ?innovativa? och ?stagnerade? organisationstyperna, och ofta närmare den ?stagnerade? typen."br /" "br /" Organisationsklimatet inom de tre enheterna inom flygtrafikledningen var i huvuddrag mest lik klimatet i ?innovativa? organisationer."br /" "br /" Man kunde hitta relationer mellan säkerhetskulturaspekterna och organisationsklimatdimensionerna. Inom passagerarsjöfarten var bättre Utmaning/Motivation hos personalen och ett bättre Idéstöd signifikant positivt relaterat till de flesta säkerhetskulturaspekterna. Inom flygtrafikledningen, var ett bättre Idéstöd och färre Konflikter signifikant positivt relaterade till många säkerhetskulturaspekter."br /" "br /" Resultaten visade att processer för lärande är bättre utvecklade inom flygtrafikledningen än inom passagerarsjöfart och rampverksamhet. Jämfört med de andra två branscherna, kan flygtrafikledningen karakteriseras ha en mer mogen ansats till att rapportera anomalier och ha en mer utvecklad process för att analysera och implementera förbättringar."br /" "br /" Fortsatt forskning inom säkerhetskulturområdet bör fokusera på att utveckla metoder för att mäta beteendeelement och systemelement hos en säkerhetskultur; testa relationen mellan säkerhetskultur, säkerhetshantering och säkerhetsbeteenden; bestämma vilka aspekter och specifika frågor som är viktiga vid mätning av säkerhetskultur; samt söka finna vilka komponenter som påverkar säkerhetsbeteenden och hur dessa komponenter utövar sitt inflytande på säkerhetsbeteenden.Abstract
The research presented in this thesis investigates sea and aviation transport safety culture, with a focus on perceptions and attitudes. A safety culture reflects the attitudes, beliefs, perceptions, and values that individuals share in relation to safety. Safety culture is often [...]Abstract
In a joint project – Human Factors in ANS, HUFA - between the Swedish Civil Aviation Administration and Lund University the aim is to find out how a new team-based organization and the introduction of a new air traffic control system will affect safety culture and psychosocial working environment by changes in organizational climate, team climate and leadership. All in all, four studies will be conducted, before and after the system introduction, involving the two air traffic control centers (ATCC) in Malmö and Stockholm as well as the air navigation services (ANS) division in Norrköping. This paper focus on findings from the first study concerning the team climate and the safety culture. The results show an overall positive picture concerning the safety culture at all three units. The team climate is assessed as average at the two ATCCs and just above at the ANS-division. No clear patterns could be found that can explain if and how the safety culture and the team climate are related.Abstract
In a joint project – Human Factors in ANS, HUFA - between the Swedish Civil Aviation Administration and Lund University the aim is to find out how a new team-based organization and the introduction of a new air traffic control system will affect safety culture and psychosocial working [...]Abstract
Due to organizational changes in the Swedish air navigation services (ANS), which in extension could impact flight safety, the safety culture (SC), organizational climate (OC), and related areas are monitored. Study locations are the two main air traffic control centers in Sweden and parts of the central ANS office. This paper reports on a first attempt to investigate whether relationships exist between SC and OC. The findings show that such relationships exist.Abstract
Due to organizational changes in the Swedish air navigation services (ANS), which in extension could impact flight safety, the safety culture (SC), organizational climate (OC), and related areas are monitored. Study locations are the two main air traffic control centers in Sweden [...]Abstract
Over thirty years ago enthusiastic and dedicated materials scientists and structural engineers initiated a series of research projects and draft International Standards which has now revolutionised the design approach to durability of concrete structures. Concrete mix design is dominated by the contractual requirement for the concrete supply not to exceed specified limiting values of the nationally favoured durability criteria. The specifying Authorities are striving to ensure that structures achieve their design service life (ideally 100 years+). Concrete research and development is their primary hope. During the 1990s, the concrete construction industry was also working hard to develop better specifications and contract management procedures to address the pressing problems of not only durability but also safety. Central to all the work of the construction industry was the principle that all concreting operations were ‘special processes’ (as universally acknowledged for welding processes), and therefore they had to be documented, trialled, verified and implemented in compliance with the process control requirements of ISO 9001:1987/1994. Procedures had to be prepared, approved and implemented for all processes which were identified as being potentially ‘adverse to quality’ (which included most processes involved in concreting and prestressing operations (including grouting)). The critical question to answer in preparing a procedure is HOW the process will be carried out and verified. However, equally critical questions may be WHEN, WHERE and BY WHOM. The Project Specification must ask these questions in the tender documents and the Owner and/or his Designer must satisfy themselves that all the identified problems have been resolved – both technical and administrative – before relevant design/construction commences. These questions must be answered by all subcontractors, including designers and checkers of falsework structures. Example are given, based on recent fatal bridge collapses largely caused by Owner and Designer failings to control subcontracting of temporary works design and checking.
Abstract
Over thirty years ago enthusiastic and dedicated materials scientists and structural engineers initiated a series of research projects and draft International Standards which has now revolutionised the design approach to durability of concrete structures. Concrete mix design is [...]